Fast vadå, egentligen inte. Det ligger ju i våra gener? Inga special skills här inte, bara medelmåtta. Det är ju mer naturligt att springa än att inte göra det. Folk glömmer så snabbt.... Vad vi är till för, varför vi e gjorda som vi är. Glömt hur våra förfäder hade det för tiotusen år sen. Men är det så konstigt om man har glömt det då eller?? Att vi är byggda för bland annat löpning. Alltså bland annat.
Jag har fått svårt att glömma bort att springa. Tvärtom. Det har liksom blivit en väldigt naturlig del i min vardag. Och det är en bra grej. Fast det har varit lite si och så med det på sistone, men desto roligare och taggad känner jag mig när jag sätter igång igen. Jag har kvar det i mig!
För jag tror att man måste tillåta sig själv att sväva ut lite ibland. Så länge man har den sunda kärnan. Då kommer man alltid komma tillbaka dit. I sinom tid. Jag tror att det är sunt att låta både kropp och knopp vila upp sig lite, låta sig festa loss och vända på dygnet, sova massa utan att få ångest att tiden och dagarna rinner iväg utan att man fått nåt vettigt gjort. Sitta på balkonger, takterrasser och stränder med en drink i handen och njuta av att inte ha nåt annat inplanerat. Inte ha så bråttom. Chilla lite.
Hehe, försöker rättfärdiga mina slackervardag men jag tror att det är sant! För jag har min sunda kärna, och jag glömmer inte bort den!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar